23 december
Dagen före dopparedagen och jag vaknade utan väckarklocka vid nio. Känner mig för en gång skull utvilad och en känsla av hänförelse och förundran har börjat landa i mig. När jag lagt känslorna av oro för att hinna, ha råd, orka, stress och den sedvanliga otillräckligheten, så börjar friden komma.
Den pyntade granen med klapparna under, de tända ljusen, de relaxade tonåringarna, maten i kylen som står klar att tillagas idag, den vita snön, mina vänner, mina goda tankar och förmågan att känna förundran över det lilla. För mig är det så viktigt att stanna i den varma känslan av hänförelse (ett vackert ord) och förtjusning över julen och dess budskap. Budskapet är inte att tillbedja Guden Mammon utan minnas varför vi firar jul och ta till oss det budskapet. Vi behöver inte alla gå i kyrkan eller ens tro på historian om det som utspelade sig för över 2000 år sedan, men vad vi måste tro på är ändå människans godhet och förmåga att ge.
Vi måste tro på vår egen förmåga att skapa gott och att skapa förändring. Bra är kanske att börja med oss själva och klappa oss lite på axeln, smeka oss själva över kinden och säga "Jag är bra" och sedan lyfta blicken och se på de som omger oss. Möt dem med glädje och försök se det goda hos dem. Alla behöver vi höra att vi är fina människor och värda att älskas.
Vi gör alla vårt bästa att hinna med i den snabba karusellen i det som kallas livet. Nu kan vi kanske stanna upp en stund och se vad vi har runt omkring oss. Reflektera över det vackra i naturen. Såg ni fullmånen igår? Så stor och så hänförande vacker.
Så möt blicken på de du möter idag. Ge ett leende , en komplimang eller ett värmande ord. Många behöver det idag och alla andra dagar och jag tackar alla som värmt och värmer mig när jag har det tungt. Lyft också blicken och se det vackra i naturen. Våga se alla detaljer och allt i sin helhet. Det är magiskt och det är gott att uppleva lite magi i vårt 2000tal.
Andas och sänk tempot en aning när du går ut idag. Önskar er allt gott!
