En Huldras förundran

Skrivandet pockar och kryper i mig denna morgonstund. Jag vaknade förkyld och trött redan när jag slog upp mina blå.
Idag har jag mycket att göra..jag har inte ens öppnat GP ännu. Vill skapa en ny blogg, en mer läsvärd och mer privat på något sätt. Min lilla Huldra känns alltför distanserad och jag når inte riktigt ut.. undrar om jag inte ska vara kreativ under jullovet och skapa en smula, på ett nytt sätt. Måste bara hitta ämnen att skriva om och fotograier att visa.
Måste bli bättre och bättre och vips var jag där igen. I ekorrhjulet.
Just nu känns det som om jag bara far runt i ett alltför accelererande ekorrhjuln. Vill ju inte vara där! En smula eftertanke efter att ha lyssnat till två öden elelr flera idag, där livet drastiskt förändrats och tagit sig tragiska vägar. Den vägen är möjlig för oss alla och vi kan omöjligt styra vårt öde. Därför leva nu, nu, nu.
Umgås nu, nu, nu! Även om förkylningen får mig kraftlös så måste jag bejaka det goda idag. Jag måste bli bättre på att hindra intigheten ta över mitt liv och slentrianen blir ett faktum. År som går.
Nu vill jag ha kaffe och ska ägna mig åt stadens sanningsorgan en stund. Vem vet vad som finns att läsa där...